Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna är ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner som används i arbetet med klienter med långvarig smärta. Datainsamling har skett genom sökning av vetenskapliga artiklar i olika databaser vilket resulterade i fjorton utvalda artiklar som kvalitetsgranskades och sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Därtill användes OTIPM?s beskrivning av arbetsterapeutiska modeller för interventioner som raster. Studiens resultat visar att den multimodala rehabiliteringen är vanligt förekommande i arbetet med klienter med långvarig smärta.

Ångest och oro är vanligt förekommande hos personer som vårdas palliativt och det kan ge upphov till sämre livskvalitet. Det är viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra ångestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att använda icke farmakologiska interventioner för att lindra ångest och oro patienter som vårdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan på ångest och oro hos patienter som vårdas palliativt.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med inlärningssvårigheter samt dess effekt. Författarna valde att göra en litteraturöversikt över kvantitativa artiklar för att effekten av interventioner skulle vara bedömda och beskrivna. Litteratursökningen genomfördes i fem databaser genom Luleå tekniska universitetsbibliotek och ledde till elva valda artiklar. Författarna använde ett raster vid analys av interventionerna som utgick från Fishers (2009) praxismodeller. Resultat av litteraturöversikten visade att kompensation, aktivitetsträning och förbättring av kroppsfunktioner eller personliga faktorer var strategier som arbetsterapeuten använder sig av vid planering och genomförande av interventioner.

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i västvärlden har de senaste 25 åren ökat och gått allt längre ned i åldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av såväl somatiska som psykosocial karaktär.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hälsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrån syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar på att problemet med övervikt måste ses ur flera perspektiv och åtgärdas från flera håll. Mönster som växte fram var: skolpersonalens interventioner, föräldrars interventioner, hälso- och sjukvårdspersonalens interventioner samt andra aktörers påverkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger på kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för en lyckad intervention.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande hos klienter med Anorexia Nervosa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ intervjustudie. I studien ingick sju arbetsterapeuter fördelade på sex ätstörningsenheter i Sverige. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: "Interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande vid måltider", " Interventioner som skapar strategier samt ökar medvetenheten om förändring i aktivitetsutförandet" och " Interventioner som bidrar till ökade sociala aktiviteter".

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med diagnosen depression. Designen för denna studie är en litteraturöversikt och baseras på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som analyserats och presenterats. Metoden valdes för att kartlägga det aktuella kunskapsläget inom området. Data samlades in genom sökning i databaser men också via manuell säkning. Efter granskning valdes 12 artiklar ut att ingå i litteraturöversikten.

Upplevelsen av att frysa förknippas med obehag och sänkt välbefinnande. Sänkt kropps-temperatur associeras med en rad komplikationer för patienter. Syftet med denna littera-turöversikt var att beskriva olika interventioner för att värma frysande patienter. Narrativ syntes av tio artiklar genomfördes. Tre utfall studerades: välbefinnande, smärta samt oro.

Denna uppsats syfte är att studera utvalda delar av den moderna forskningen kring krig och konflikter. Fokus kommer att läggar på forskning kring interventioner samt fredsförhandlingar efter ett inbördeskrig. Syftet tycker jag är att undersöka PMC:s roll i interventioner. Vi undersöker PMC:s potentiella roller ur två perspektiv.De forskare vi valt att fokusera på är Mary Kardor och hennes bok ?Nya krig?, samt Peter Wallensteen och hans bok ?Understanding Conflict Resolution: War, Peace and the Global System?.

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primärvård fördelat på två landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrån en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.